Matilda

Matilda föddes i graviditetsvecka 33+2, hon vägde 1875 g och var 44 cm lång.

Matildas mamma berättar:

När jag var i GV 26 började mitt blodtryck gå upp och jag började läcka äggvita i urinen, tecken på havandeskapsförgiftning. Ett extra ultraljud gjordes och det visade sig att bebisen var lite liten. Sjukskrivning fixades och sträng vila beordrades. Jag gick på täta kontroller och i GV 29 blev jag inlagd på sjukhus. Ett nytt ultraljud några veckor senare visade att bebisen inte hade vuxit något så då beslutades det om akut kejsarsnitt.

Kl 15.15 fredagen den 18 maj tittade så Matilda Christina ut. 1875 g och 44 cm lång. Hon skrek med en gång när hon kom ut och jag fick se henne en liten snabbis innan de tog ut henne till läkaren och sjuksköterskan från neonatal. Pappa fick följa med Matilda till neonatalavdelningen och jag åkte till uppvaket. Efter några timmar fick även jag komma upp till neonatal och hälsa på henne.

Matilda hade det rätt jobbigt det första dygnet, hennes lungor var inte helt mogna. Eftersom det bestämdes så fort att hon skulle plockas ut med kejsarsnitt så hann jag inte få kortisonsprutorna som skyndar på lungmognaden. Matilda fick medicin och hade CPAP (andningsstöd) i två dagar och sen extra syrgas i kuvösen i ca en vecka. Det var lite hemskt att se henne där i kuvösen, CPAP:en i näsan, dessutom en sond i näsan, övervakningselektroder på bröstet, saturationsmätare på foten och en JÄTTESTOR nål i min lilla bebis! Men samtidigt var hon en av de största på avdelningen och det fanns många som hade det mycket värre.

De första dagarna fick hon via sin sond bröstmjölk som någon vänlig mamma donerat. Jag kände att det var väldigt viktigt att få igång min egen mjölk och fick hjälp att bli visad hur man pumpar. I början var det rätt jobbigt, men effektivt. Efter en del kämpande kom det ut fem droppar!! Fem viktiga droppar!! De åkte direkt till Matilda och jag var lycklig!

När hon skulle få mat så sondmatades hon samtidigt som hon låg vid bröstet och tränade på att amma. På det sättet skulle hon lära sig att suga och förstå att om hon gjorde det så kom maten. De första dagarna fick hon enbart donerad bröstmjölk, sen blev det mer och mer min egen bröstmjölk. Jag är så evigt tacksam till de mammor som hjälpte mitt barn!!

Ca tre veckor var vi på sjukhuset och hem kom vi 4 veckor innan hon egentligen skulle varit född! Då vägde hon lite drygt 2 kg och ammade fullt.

Hela första året var hon rätt liten men väldigt rund och go. Hon lärde sig sitta vid ca 7 månaders ålder, kröp vid 9 månader och tog sina första steg vid 11 månader. Så förutom att hon var liten så märktes det knappt att hon var för tidigt född.

Tack till Matilda och hennes familj som ville dela med sig av sin historia och sina privata bilder.